Härliga Tider Strålande Tider

Filmhistoriskt underhållningsprogram som hyllar den strålande svenska filmtid som flytt. En blandning av filmklipp ur långfilmer, intervjuer, nya spelscener och studioscener.
Producerat av Carl-Uno Sjöblom och Jonas Sima för TV2-Nöje, 90 minuter, 1979. 
Filmvetaren Björn Norström och Jonas Sima har valt ut och sammanställt godbitar ur de bästa svenska lustspelen och showfilmerna.
Lars Säfström har svarat för redigeringen. "Den svenska filmens ateljé" är kärleksfullt rekonstruerad av scenografen Poa Sivertzen. Carl-Uno Sjöblom är programledare.
I det spelfilmslånga programmet möter vi många av svensk underhållningsfilms storheter: Thor Modéen, Fridolf Rhudin, Edvard Persson, Adolf Jahr, Nils Poppe, Åke Söderblom, Annalisa Ericson, Weyler Hildebrand, med flera.

På klassisk filmmark i Filmstaden, Solna, träffar vi på levande legender som Edvin Adolphson, Kar de Mumma och Annalisa Ericson. De intervjuas av Sjöblom-Sima.
Övriga intervjuade filmstjärnor och regissörer är Sigge Fürst, Hjördis Pettersson, Stig Olin, Åke Ohberg.


I Härliga Tider Strålande Tider gör Edvin Adolphson, Sveriges Mr Film, sitt sista framträdande inför kameran. Den store aktören och förste älskaren gick ur tiden den 31 oktober 1979, 86 år gammal.
Men under inspelningen var han fortfarande på strålande berättarhumör. Själv stod jag bakom kameran som regissör i programmets reportageavsnitt, och jag är inte så lite stolt över att ha fått instruera den store Edvin Adolphson i Svensk Filmindustris legendariska studio Filmstaden i Råsunda.

Naturligtvis gjorde Edvin Adolphson som han själv ville. Efter 109 filmroller - han hävdade han spelat i 135 filmer - och tio egenhändigt regisserade långfilmer var det inte tillrådligt att ta sig ton.
Edvin hade gått med på att låta sig filmas och intervjuas i rekvisitaförrådet, som fanns kvar från fornstora dar, fast det övertagits av Riksteatern, som han för övrigt varit med om att starta med socialdemokratiska politikern Arthur Engberg.
- Inte trodde jag att jag till sist skulle hamna i SF:s gamla möbelmagasin, skrattade Edvin. 
Han strosade omkring bland hyllorna och plirande på högarna med de mest sällsamma föremål och konstiga prylar.

Filmstadens ateljér kom efter det SF lagt ner sin studio att användas av Riksteatern till övningsscen och annat. De gamla logerna, där filmdebutanten Annalisa Ericson bjöds på grogg av Fridolf Rhudin, hade förvandlats till kontor.
- Det här är mitt filmliv under en massa år och en massa filmer, konstaterade han. Men nu är det dött här, i alla fall för filmen. Här arbetade man, levde, bodde och åt man i decennier!
Edvin Adolphson lyfte vemodigt på sakerna. Det mesta tyckte han sig känna igen.
Under storhetstiden hade Edvin Adolphson till och med en egen rekvisitaavdelning. Hans kostymer och uniformer sparades för honom, ty Edvin höll formen och sina mått.
- Det gör jag förresten fortfarande, sade han belåtet.
Han var ännu i sin höga ålder en stilig karl, som fortfarande visste hur man formulerade en galant replik.
- Med sådana här flickor blir det inget problem, blixtrade han mot vår scripta.
När sminkösen kom med sin sminklåda blinkade Edvin skälmskt:
- Jag är rädd att jag blir så jädrans ung!
Efter pudringen kom repliken:
- Stilig som vanligt, inte sant?

Edvin Adolphson var väl medveten om att han var levande filmhistoria. Men det finns filmforskare som anser att han också kunde hitta på sina skrönor.
När han fick den oundvikliga frågan om sin metod som förste älskare kom den berömda glimten i ögat.
- Man måste ta tag i kvinnan på ett annat sätt än de där smör- och margarinälskarna. Man greppar kvinnan, ruskar och skakar om henne - och sedan ligger dom där!
Edvin Adolphson var alltid rättfram med sina åsikter, också om kvinnor.
- Jojomensan, skrockade den gamle förföraren. Inte vet jag, men kvinnor tycks tycka om det där greppet. Ingen har klagat vad jag minns.

Edvin Adolphson har filmat mot de flesta svenska filmskådespelerskor, trodde han. Kvinnorna har kommit och försvunnit i svensk film, men Edvin Adolphson har bestått.
- Den bästa recension man kunde få, avslöjar Edvin i programmet, var när en skådespelerska man just famnat i ateljén efteråt kom fram och viskade: "Det kändes så härligt!"

Härliga Tider Strålande Tider är inte minst en djup bugning för Edvin Adolphsons skådespelarkonst på bio.
Eller så kan man uttrycka de härliga tiderna på Annalisa Ericsons vis när hon för detta program såg sig själv i en ekvilibristisk dansscen ihop med Nils Poppe:
- Är det jag som gör allt detta?
Jodå, våra gamla, kära klassiska filmartister kunde göra allt detta - och mer därtill.