Robin Hood
Den förälskade filmkritikern

En porträttfilm producerad av Jonas Sima för SVT 1975. 40 min.
Fotograf Peter Fischer. Ljud Ingvar Forsman. Klippning Anders Segerson.

Man har kallat honom den svenska filmkritikens fader: signaturen Robin Hood, alias filosofie doktor Bengt Idestam-Almquist. 

För generationer biobesökare från 30-talet till slutet på 60-talet var han filmfostraren. För producenter, skådespelare och regissörer var han vägvisaren. För filmkritiker blev han filmläraren.
För mig var han en mentor. Jag hade börjat läsa honom tidigt eftersom mina föräldrar läste Stockholms-Tidningen. Som ung journalist och filmskrivare kom jag att 1965 efterträda min kritikeridol på gamla "Stocken", om inte till namnet så till gagnet. Att bli tillrättavisad eller utskälld som "knallhatt" eller "cineaster" i hans Filmskott var en ära som alla yngre filmskribenter vid den tiden fikade efter. Därför opponerade vi oss yngre ofta mot den svenska filmens (i våra ögon) traditionella "Pappa Kino". 

Alla filmvänner, med matinéåldern på rejält avstånd, minns hans vitaminsprutande filmpenna i den gamla Stockholms-Tidningen, varifrån han sköt sina filmkrönikor, med vinjetten Filmskott, tills tidningen lades ned 1966.
Han höll också uppskattade föredrag i televisionens barndom och kunde introducera filmklassiker, särskilt de ryska, som visades i TV.

Robin Hood var årsbroder med biograffilmen, båda födda 1985. När vi i mitt filmporträtt möter honom är han nästan 80 år. Han gick ur tiden 1983, 88 år gammal.
Han föddes i Åbo men fick en barndom i St Petersburg. Skolgången gjorde han i Finland. 1921 blev han fil lic i konsthistoria i Uppsala. Han anställdes vid svenska beskickningen i Ryssland 1917-18. Arbetade för svenska Röda Korset i Sibirien 1918-19 och var chef för svenska Röda Korsets filial i Tientsin i Kina 1918.

Robin Hood var också aktiv i filmbranschen. Litterär chef på Sandrews 1940-41. produktionschef på Centrumfilm 1942-43. Han skrev manus till 11 långfilmer.
- Men det är inte så jävla enkelt att själv göra film, medger han med humor i porträttfilmen.

En kvalificerad och estetiskt medveten filmkritik har funnits sedan 1910-talets mitt. I Sverige hade vi också vi ungefär samma tid fått en regelbunden bevakning av filmrepertoaren i de ledande tidningarna.
Men Robin Hood blev den förste filmkritikern med en estetik-vetenskaplig skolning och med ett journalistiskt språk och internationella utblickar.
Han började skriva i gamla Stockholms-Tidningen redan 1923,

När vi filmade Robin Hood hade han fortfarande kvar sitt tjänsterum och sin forskarplats i Filmhuset på Gärdet i Stockholm. Han anställdes av Svenska Filminstitutet 1963 och grundade dess dokumentationsavdelning och organiserade klipparkivet. Han var in i det sista verksam med nya filmböcker.
Robin Hood var nämligen landets första seriösa filmforskare och vår mesta filmboksförfattare.
När vi mötte honom hade han nyligen gett ut Svensk film före Gösta Berling och han arbetade på en fortsättning.
Han hade nyligen mottagit Svenska Filminstitutets plakett för förtjänstfull filmforskning. I dag finns ett filmforskarpris upprättat efter honom och som delas ut av Svenska Filmakademin, där han naturligtvis hade varit preses.

När Robin Hood entusiastiskt talade eller skrev om film, menar jag, är det med ett kärleksspråk. Fler kritiker borde oftare förälska sig så som Robin Hood, som gärna fann "ett litet grönt blad" att glädja sig åt också i den uslaste film.

I porträttet ingår avsnitt ur följande filmer:
Stumfilmsklassikerna Robin Hood med Douglas Fairbanks d ä, 1922, tyska expressionistfilmen Dr Caligaris kabinett av Robert Wiene, 1919, och Eisensteins oktober, 1927. Svenska filmerna Ett brott av Anders Henriksson (och Robin Hood), 1940, Ingmar Bergmans Fängelse, 1949, För hennes skull av Mertzback och med Gösta Ekman, 1930, samt Idestam-Almquists egen ofullbordade balettfilm En florentinsk tragedi, 1923, efter Oscar Wilde, med hustrun Guit i huvudrollen och konstnären Evald Dahlskog.

Böcker av Robin Hood (urval):
Film i går i dag i morgon, 1932
Vid den svenska filmens vagga, 1936
Den svenska filmens drama, 1939, om Sjöström och Stiller
Filmen som konst, 1946
Rysk film. En konstart blir till, 1962
Polsk film och den nya ryska vågen, 1964
Svensk film före Gösta Berling, 1974.