DVD-film med box och cover 230 kr Med bonusfilm. Ljuset från Ljusdal Inklusive expeditionsavgift.    Köpa film, klicka här?

Ljuset i dalen

En hembygdsfilm av Jonas Sima: manus, regi, klippning, produktion, för SVT dokumentär. 60 min, 1989.
Foto Åke Åstrand, ljud Jonas Sima, mixning Lars Heleander, specialfilm Lennart Bång, Hasse Carlsson, musik Håkan Lewin Excursions och Walter Ramsby, produktionsledare Björn Arvas SVT dokumentär.
I huvudrollen: Kurt Bäck.

Får hela Sverige leva?
Ljuset i dalen
eller
Livet ett lotteri!

Allt är välbekant och främmande på samma gång
Hör jag hemma här?
Om en återkomst.
Minnesbilder, ursprung, rötter.
Komplikation, framtidstro.
Småorten som tar sin chans.
Det finns många Ljusdal i världen!

1975 gjorde jag min första "hembygdsfilm", Ljuset från Ljusdal, en ännu ihågkommen och särskilt i min gamla hemkommun hett omdiskuterad film om min uppväxt i Ljusdal i västra Hälsingland.

Efter 14 år återvände jag för att göra en ny film om det samhälle jag en gång känt så väl och som jag lämnat i tonåren. Allt är nu välbekant och främmande på samma gång. Ofta under inspelningen ställde jag mig frågan: Hör jag längre hemma här?

En stor politisk fråga 1989 var om Hela Sverige skall leva. I dag är den frågan lika giltig men har kanske fått en mer uppgiven ton. Nu kan många människor i glesbygderna med goda skäl fråga sig Skall hela Sverige få leva?

Filmen Ljuset i dalen handlar egentligen om just den frågeställningen. Men är också uttryck för känslorna efter en personlig återkomst till en ort som en gång format mig som människa. Alltså handlar det om minnesbilder, ursprung, rötter, komplikation och - framtidstro.

Jag menar att min film fortfarande äger en allmängiltighet och därför kan ha ett allmänintresse också i nuets Sverige. Det finns nämligen många Ljusdal i vårt land och i världen, vill jag hävda med min filmberättelse.

För enkelhetens skull kan man säga att Ljusdal bär jag med mig vart än jag far och var helst jag bor. Det finns förstås de som kan rycka upp sina rötter och plantera om dem i annan mark. Jag kan dock inte hjälpa att jag misstro dessa flyktingar och förnekare av ursprunget.
Rötterna finns ändå kvar, som livstrådar!

Men bakgrund och ursprung kan likväl innebära en komplikation. Då är det betydelsefullt att återvända för att bättre kunna förstå sammanhangen.

För min personliga dokumentär sökte jag en ljusdalsbo i förskingringen villig att göra ett försök att återvända hem. Eller att gestalta den komplikationen. I barndomen hade jag en lekkamrat och skolkamrat i småskolan som jag visste haft en komplicerad uppväxt och sedan levt ett vildvuxet och rörligt liv. Han hade bland annat jobbat som tivoli- och cirkusarbetare. Man får säga att denne person är en udda karaktär vars liv på de flesta sätt avvikit från mitt eget.
Mitt förhållande till honom speglar samhällets ojämlikhet, orättvisor och kanske "det sociala arvet". Han får också i filmen företräda min idéuppfattning om att livet är ett lotteri!
Tillsammans får vi - och med andra som framträder - tillfälle att fundera över livets tillfälligheter och slumpens skördar, och hur hemorten och landsbygden förvandlats.

Min konklusion efter att ha tillbringat en längre tid i det lilla samhället Ljusdal (under 1989) blev att här råder ingen konstant hopplös längre; vilket jag däremot upplevde starkt fjorton år tidigare. Tvärtom fann jag nu framtidstro och hopp om det goda livet. 
Hur läget är i dag i kommunen vill jag inte med bestämdhet uttala mig om. Men jag vill gärna hoppas att livsvillkoren i Ljusdal inte förändrats till det sämre under de tretton år som gått sedan jag gjorde Ljuset i dalen.

Men jag har inte släppt min plan att göra en tredje (och sista) personlig film om Ljusdal. Det är både ett hot och ett löfte!

Medverkande i filmen:
Kurt Bäck, Thorvald Wallin, Karl-Erik Jönsson, Anita Lööv, Thomas Fors, Arne Ohlsson, Björn Swartswe, Torbjörn Ek, Stefan Johansson, Willy Eriksson, Björn Brink, Kerstin Sinha, Håkan Stjernlöf, Kjerstein Stjernlöf, Hasse Elofsson, Bosse Schön, Janne Falck, Urban Hagman, samt ungdomar i Ljusdal.

Se för övrigt filmen Ljuset från Ljusdal på denna webbsida - och läs där Jonas Simas personliga text om sin film och sin gamla hemort som han hyser en sorts kärlekshat till.