Välkommen till Grekland

Finns på DVD som bonusfilm till HEJ AMERIKA, LYSSNA! 230 kr inklusive expeditionsavgift.   Köpa film, klicka här?

Filmen Välkommen till Grekland är en filmpamflett över den politiska situationen i Grekland efter militärjuntans statskupp 1967. Filmens bilder bygger helt på affischer och skulpturer skapade av den grekiske exilkonstnären Savas Tzanetakis som ställdes ut på ett galleri i Stockholm våren 1970. Utställningen visade sedan på andra platser i Sverige och utomlands.
Vi har kallat vårt bild- och ljudcollage en "filmaffisch" för att betona den primära avsikten med arbetet: att ge en omedelbar suggestion och en känsloupplevelse av en bestämd politisk situation. På ett enkelt och tydligt sätt ger den korta filmen information om det dåvarande politiska förhållandet i Grekland.
Man kan också säga att filmen ger ett porträtt av en kämpande grekisk konstnär som tvingats lämna sitt hemland på grund av sin opposition mot juntan.
Musiken i filmen är komponerad av Mikis Theodorakis och det är Savas som spelar den på sitt munspel.

Blodig ironi

När legendariska sportjournalisten Torsten Tegnér skrev en beryktad skildring av Grekland inför EM i fri idrott 1969, kunde grekiske konstnären Savas Tzanetakis inte hålla tillbaka sin vrede och reaktion. Vid den här tiden levde Savas som flykting i Sverige och studerade vid Konstfack i Stockholm. Savas satte sig att på sin knaggliga svenska skriva en egen greklandskildring, som ironiskt anspelade på och utmanade TT:s text. Valda stycken ur Savas obarmhärtiga parodi utgör speakertexten till filmaffischen Välkommen till Grekland , en text som läses av en kvinnoröst för att framhäva det försåtliga i många människors syn på det dåtida Grekland, som styrdes av en militärjunta efter statskuppen 1967.
Savas omkom i Aten för 10 år sedan i en trafikolycka.

Så här skrev Savas:
" Grekland är fortfarande ett vackert land, med en förtrollande natur, som badar i söderns sol. Aten är fortfarande den gamla huvudstaden, som all världens goda och hederliga medborgare kan njuta av trots trycket från turistbojkotten och all propaganda. Bara man glömmer vad som händer i verkligheten, bara man inte säger orden frihet och demokrati. Bara man inte begär att få se något annat än arkeologernas platser.
Man kommer att få det härligt och få ta med sig hem underbara minnen från alla utflykterna i Greklands natur. Bara man inte åker till några förbjudna platser, exempelvis till öarna Yaros och Leros.
Det råder lugn i Grekland. Inget bråk och oväsen. Inte ett enda obehagligt intermezzo på gatorna. Häktningarna äger rum om natten. Tortyr äger rum i hemlighet. Stönanden och skrik når inte ut till torget i staden och till turisternas neutrala öron. Tortyren äger rum varje dag, varje natt när besökarna njuter av sin mjuka breda hotellsäng.

Tortyren äger rum i hemlighet, på platser där ingen fredsälskande människa varken vill eller får vistas - i säkerhetspolisens högkvarter i Aten, i de vetenskapliga tortyrkamrarna i Agia i Paraskevi, i Dionysoslägret där man specialiserat sig på att plåga studenter, i militärsjukhuset 401, där man särskilt sysslar med elektriska tortyrmetoder, på Pireus, i Thhessaloniki, på Yaros, på Leros, i fängelserna på Aegina och Averoff…i alla koncentrationsläger och fängelser, på alla polisstationerna i städerna och byarna, i ett oändligt fängelse som Grekland är i dag.

Grekerna tiger och drar sig ifrån spionerna, som är på sin vakt varje ögonblick. I Grekland, där undantagslagar tillämpas sedan 21 april 1967, tiger grekerna. Rädsla och fruktan har täppt till munnen på dem. De är obeväpnade och får ingen hjälp av någon. Natos tanks väntar stridsberedda.
De mördade talar inte längre. Det grekiska folket tiger, lika envist som de torterade demokraterna, män och kvinnor. De ger sig till tåls, väntar, folkets tystnad är prövande för myndigheterna. Grekerna talar inte, säger inte "ja", viskar ännu bara försiktigt "nej" till förtryckarna. Folket tycks vänta på ett tillfälle att ställa juntan mot väggen.
O c h  d e t  v e t  j u n t a n ."

Filmen är producerad av Jonas Sima, med stöd av Svenska Filminstitutet, 1970.
Affischer, musik text: Savas Tzanetakis.
Foto Thomas Bengtsson, redigering Jonas Sima, speaker Viveka Höglund, mixning Bent Törnkrantz. Längd 13 min, 16 mm färgfilm. Filmen är visad i svensk TV.